Langkawi

Efter att våra underbara dagar på Perhentian Kecil var över började vår resa som skulle ta oss tvärs genom landet och tillbaka till västkusten och ön Langkawi. Men att ta oss dit var lättare sagt än gjort. Efter en skumpig båtfärd tillbaka till fastlandet tog vi taxi i en timma till staden Kota Bahru där bussarna till västkusten gick. Ute på ön hade vi inte haft någon möjlighet att boka buss så vi åkte dit och hoppades på det bästa. Då det visade sig att det är något slags skollov i Malaysia var alla bussar fulla eftersom Langkawi tydligen är ett populärt resmål även för Malaysias invånare. Vårt humör sjönk drastiskt när vi insåg att vi antagligen skulle behöva spendera en natt i Kota Bahru istället för att ta vår planerade nattbuss och vara framme på västkusten morgonen därpå.

Efter en stunds utfrågande av alla olika bussbolag på stationen hittade vi en buss som gick till en annan stad på västkusten dit vi kunde åka. Därifrån kunde vi sedan ta taxi till en hamn där det fanns en färja som gick till just Langkawi. Överlyckliga bokade vi varsin biljett!

Det visade sig bara att resan som skulle tagit sju timmar istället tog över tio, och vi fick sitta och trängas på den minsta bussen hittills. Vi var även tvungna att byta buss på ett ställe mitt i natten. Linn, som precis blivit sjuk, och Sara som redan varit sjuk ett bra tag, hade en minst sagt rolig natt. Sofia och Nathalie sov ändå ganska bra genom hela resan. Efter färjeturen över till Langkawi på förmiddagen slocknade Linn och Sara på rummet medan Sofia och Nathalie lade sig en stund på stranden precis utanför vårt hotell Green Hill. Första kvällen blev lugn då vi gick till en av de närmsta restaurangerna på stranden och åt middag. Riktigt mysigt ställe med tända ljus och stolar och bord i sanden med havet som brusade i bakgrunden. Äntligen framme!

De närmsta dagarna låg Linn och Sara och kurerade sig på rummet medan Sofia och Nathalie utforskade de olika stränderna och affärerna längs med huvudgatan. Vi hittade våra favoritställen, restaurangen Little Lilyas där vi åt både frukost och middag ett par gånger, och Babylon, en bar på stranden med små bord, halmmattor och kuddar i sanden med liveband på kvällarna. Helt underbara ställen med supertrevlig personal. Två av kvällarna hängde vi även med lite folk vi träffat från Babylon till baren Rahsia och klubben Sunba, två uteställen på ön. Vi hade ett par riktigt härliga partykvällar!

Då Linn och Sara kände sig lite bättre beslutade vi oss för att efter tre nätter flytta från vårt hotell till ett som låg lite mer centralt. De sista två nätterna på Langkawi bodde vi istället på Colourful Motel, precis bredvid favvostället Babylon, för att våra två sjuklingar skulle få möjligheten att bekanta sig lite med staden.

Efter våra fem nätter på Langkawi tog vi oss sedan med båt över gränsen till Thailand och ön Koh Lipe där vi befinner oss nu. Här har vi också haft några underbara dagar med sol och bad och fantastiskt god mat! Imorgon funderar vi på att ta ytterligare en snorklingstur.

Vi längtar INTE hem!

Vi blev omtyckta av killarna som hyrde ut solstolar på stranden så de sa att vi kunde få ligga på dem helt gratis! 

En svalkande dricka på Babylon 

Sunba

Sitter på den fina och otroligt varma balkongen och utnyttjar lite gratis wifi

Babylon igen, sista kvällen innan Koh Lipe

Rahsia